tallingerzanden

Jag är så lycklig så tårarna rinner,både av fartvinden och av glädje!

Idag är det den första av 3 introduktionsdagar då team:et här i Lappis skall svetsas samman för att klara av den sevice som säsongens gäster förväntar sig.
Dagen började med kaffe och lussekatt å sen bar det iväg för att markera skoterleder.Hu så kul det är att köra skoter(förutom när det är vatten ovanpå isen på myrarna,då är det fullt ös som gäller runt 70-80 knyck annars fastnar du i blötan).
Vi var 12 st. idag en del körde omkull eller fastnade ,men jag lyckades hålla tungan rätt i mun hela dan!!!mallig !!!
Sen for vi till gästgiveriet och åt lunch å sen påt igen,runt 60 km led har vi klarat av idag.
När det mörknade vid halv 3-tiden var det så dags att sela på the husky:s ,jag och Magnus fick ett eget spann med 6 hundar och Pritti som ledarhund.
Kälken förankras stadigt i marken innan hundarna spänns för,de gnyr ,skäller och vill bara iväg.............
Magnus tar så plats i släden och jag på medarna där bak.
När så grinden öppnas och förankringen släpps ,ja då är man så lycklig som man kan bli.........
Det är kolsvart ute och det enda som hörs är tassarnas tramp mot snön,jo vi har pannlampa.
Börjar det gå sakta så gäller det att vara uppmärksam,antingen skriker jag hyvvä Pritti och känner genast att de ökar lite,eller så slår jag till bromsen och strax känns doften ! Ja inte skulle då jag vilja skita ner mig under joggingpasset.........
Det här är ingenting som skall beskrivas egentligen,DET MÅSTE UPPLEVAS !
Jag frågade chefen vid återkomsten om jag kunde få lov att byta bort köksjobbet mot hundförare men tyvärr!

Kökschefen